Your Tree on Geni is Growing

Eiríkur Björgvinsson your mother's brother-in-law's partner's daughter's fiancé

Mitt släktträd börjar bli en aning komplicerat. Och det här är bara början.

Dagens bild

Idag har jag varit på jordbruksforum som arrangerades av en av våra samarbetsorganisationer. Där var 400 personer i publiken och eventet varade i över fem timmar (i Peru har man inte paus, förtäring serveras till publiken under tiden seminarierna hålls).

På hedersplats på foldern som användes för att dela ut material till deltagarna satt kvinnan ovan. Eftersom mina kollegor redan hört till leda att det är MITT foto berättar jag det för er också.

Trams.

Inte allt för sällan hör man människor i så kallade mindre utvecklade länder beklaga sig över hur samhället fungerar - och hur mycket bättre det är på andra sidan. Nepotism, machism och korruption är bara tre av många tveksamheter som peruanerna drabbats av. Abort är förbjudet, homosexualitet ses inte med blida ögon.

I förra veckan hörde jag någon som var helt övertygad om att folkräkningar med dörrknackning, det gör man minsann inte i "de rika länderna". Det gör man, kan jag intyga. Och även på andra sidan - den sida jag vanligtvis befinner mig på - har man märkliga sätt att se på livet och kärleken. Vad är det här, "Uppror för att bevara äktenskapet"?

Upproret använder FN:s deklaration för mänskliga rättigheter för att stärka sina argument och citerar på sin hemsida att "familjen, byggd på äktenskapet mellan man och kvinna, utgör den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten (artikel 16)."

FN:s deklarations artikel sexton säger i sin helhet:

1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

Ingenting om en man och en kvinna alltså. Och så var det det där med analys och kritiskt tänkande.

Premiär

Jag spillde nyss kaffe i mitt tangentbord.

Som tur är sitter jag på jobbet så koffeinet rann ner i ett tangentbord fristående från datorn och inte i min nya laptop. Och den verkar hittills ha överlevt utan men (ta i trä).

Nu är du inte längre ensam.

Räknad.

Så har jag blivit räknad även i Peru. Folkräknaren kom och väckte mig , med min hyresvärd till hjälp, klockan kvart i nio. Hon valde märkliga alternativ utifrån mina svar (så blev till exempel "bor i hyrd lägenhet" till "inneboende" och enligt statistiken har jag ingen sjukförsäkring - för jag sa att jag inte har någon peruansk sådan) och utgick från att jag kan läsa och skriva (tänk om jag hade varit dyslektiker som inte alls kunde det? Hade jag då vågat erkänna?)

När hon hörde att jag arbetar i en NGO tog hon tillfället i akt att föreslå mig att om jag hör om några lediga jobb så kan jag berätta det för henne. Och sen sa hon att nu är det lugnt, jag är utfrågad och kan därmed gå ut. Det är dock inte vad de sagt på TV, så jag stannar snällt inne och surfar på mitt nya kabelinternet, tittar på mina 84 TV-kanaler (vad ska jag ha alla till?!?) och dricker iskalla mjölkdrinkar med papaya och banan. Det är lugnt och skönt för köpcentret mitt emot, det som är öppet veckans alla dagar, öppnar inte förrän kl 18 ikväll.


Även president Alan Garcia med fru har blivit folkräknad idag - av själva chefen för peruanska statistiska centralbyrån. Detta skedde klockan 7.30 (trots hypen att allt börjar kl 8) och dokumenterades naturligtvis av landets alla tidningar (bilden från El Comercio)

Oh well.

Min lägenhet är en aning kal som ni kan förstå om ni ser utsikten från min säng.


Tips för väggdekorationer mottages tacksamt. För övrigt är min adress samma som förut, dvs postboxen:

Apartado 1351
Cercado - Arequipa
Peru

För er som är mer geografiskt lagda kan jag berätta att jag bor på Los Arces i Cayma - Arequipa. Det ligger på koordinaten 16 23'31.29"S och 71 32'50.20 W i Google Earth.

Yada Yada Yada

Idag skriver Aftonbladet om "Onaturlig citronpeppar" - som om det vore en överraskning.
"En riktig "fuskkrydda", skriver Mats-Eric Nilsson i "Den hemlige kocken". I själva verket existerar inte citronpeppar i naturen. Det är en kryddblandning som består i huvudsak av salt, inte peppar. Kryddan är oftast smaksatt med citronsyra och citronpulver."

För övrigt är det blogg action dag. Vad det nu betyder. Och jag inledde morgonen med att se grannens anställda tvätterska tvätta sina löständer under kranen på deras uteplats.

Pieces of My Life

All alone in the big big world.

Så har jag känt mig idag. Men så gick jag via El Super, Arequipas största mataffär, på vägen hem. Jag har handlat där kanske fyra-fem gånger sedan jag flyttade och ikväll råkade jag gå rakt på samma kassa som förra gången, och förrförra. Där satt samma tjej som vanligt, jag log mot henne och sa "jobbar du varje dag?" Hon svarade "ja, vad bra att du kommer hit och handlar" och så sträckte hon fram en skål karameller. "Varsågod" sa hon. Jag rotade efter min börs så hon fick säga till mig en gång till "Varsågod, ta för dig!"

Jag fick därifrån, med mina färdigpackade kassar och tänkte att tanterna på Domus i Eslöv, de bjuder minsann inte på karameller!

Mitt hem ÄR min borg - folkräkning i Peru

Nästa söndag, den 21 oktober, äger Perus folkräkning rum. Vart annat år behöver den peruanska motsvarigheten till Statistiska Centralbyrån registrera sitt folk - hur många de är, var de bor, hur de bor, om de har internet och kabel-tv, vad de tjänar, civilstatus och allt annat som är av vikt för att planera inför landets framtid. I Sverige sköts detta via alla våra otaliga datasystem och register men såväl i Spanien som i Australien har jag blivit registrerad på liknande sätt (frågan är alltså på hur många platser jag är räknad? I Australien fick jag själv fylla i formuläret så där bor jag i en campingstuga inte långt från de Tolv Apostlarna (och med relationen "travel fling"). Barn äldre än 12 år kommer att behöva svara och varje person i familjen beräknas ägna 25 minuter åt frågorna som ställs av volontärer.

Jag har anmält mig som volontär för att gå runt och knacka dörr och ställa frågor - nästa vecka får vi veta om de har användning av en utlänning som jag. Inte förrän idag har jag förstått vad nästa söndags folkräkning innebär för mig som privatperson.

Redan i förra veckan fick jag klart för mig att det enda sättet att lämna Peru under den stora folkräkningsdagen är att ha ett utländskt pass och en flygbiljett bokad. Som tur är har jag inga jätteplaner på att lämna landet denna dag. När jag läser dagens tidning El Comercio förstår jag däremot att volontärandet är min nyckel till frihet. Det råder utegångsförbud mellan klockan 8 och 18 den 21 oktober - vi måste ju vara hemma ifall den där volontären kommer förbi och ställer sina 26 frågor. Nu ifrågasätts utegångsförbudet som en begränsning av de en av grundläggande medborgerliga rättigheterna: fri rörlighet. Kritikerna menar att om man drar in denna rättighet för en folkräkning blir det lätt att i framtiden begränsa den av andra skäl.

Men, skriver el Comercio:
- Ingen som är på gatan som följd av en nödsituation kommer att bli anhållen av polisen.
- Bara de som blir tagna på bar gärning blir anhållna.
- Personer som arbetar på folkräkningsdagen bör anmäla sig till folkräkningskontoret mellan den 15 och 18 oktober.
- Hemlösa, såsom gatubarn, galningar, fattiga och andra, kommer att bli omhändertagna under folkräkningsdagen av personal från statistiska centralbyrån (INEI) på platser som fastställts av den Nationella Polisen i Peru.

Det är ju tur det. Vilken rolig söndag det blir.

En sak kan jag möjligen ha nytta av: Mitt visum går ut veckan efter den 21, vilket betyder att jag borde ta en sväng till Chile den 21 oktober för att få några månader till att leva på i väntan på mitt arbetstillstånd. Om jag nu inte ens tillåts gå utanför dörren, hur ska jag då kunna lämna landet?

Tema: Bostad

Helgens tema är bostad. Till allas stora intresse kan jag ge lite bakgrundsinfo också:

Det är svårt att hitta mellanstora lägenheter i Arequipas centrala delar. Jag har letat i en av de finare delarna i stan, utan att för den saken skull bo som allra finast. Antingen är lägenheterna jättesmå, så kallade minidepartamentos, och kostar 80-130 dollar (förenade staterna-varianten av dollar). En av de små jag tittade på visade sig vara ovanvåningen på någons hus, den saknade kök och hade delat badrum. Eller så är de gigantiska och kostar 150-200, upp till kanske 250 dollar. Sen finns lyxvarianten, verkligt gigantiska lägenheter i små halvstängda gated communities med vakt hela - eller ibland halva - dygnet (han måste ju sova också) men då hamnar man i prisklassen över 300 dollar. Vill man ha möblerat och flashigt kan man få det för $350 i månaden. En peruansk heltidslön för till exempel en bokförare/ekonom ligger på 1000-1200 soles i månaden. 1200 soles är i dagsläget $400. Jag behöver knappast berätta att här bor man med sina föräldrar tills man gifter sig och ibland längre.

Till hyran kommer elektricitet på 20-50 soles (1 sol = ca 2,20 kr i skrivandets stund) - hur hög elräkningen blir beror på om du bor i ett nyare hus med den fantastiska uppfinningen "therma" för vattnet eller i ett gammalt med den klassiska livsfarliga elduschen. Jag har turen att ha therma som värmer varmvatten till min lägenhets alla kranar och därmed gör det mer meningsfullt att bo i en öken där det bara regnar på sommaren. Och så får jag ju betala vattenräkningen på kanske 10-20 soles till. Vill man göra det riktigt bekvämt för sig kan man betala ca 55 dollar så får man kabel-tv och internet också. Så bekvämt ska jag troligen ha det (redan nu snattar jag ju ett instabilt internet av grannarna).

Nu till kvällens höjdpunkt. Det här är vad man kan få om man väljer mellanvarianten:

Här ska jag läsa min morgontidning på helgerna framöver:

Och det här är en del av mitt välinredda vardagsrum (i hörnet fotot är taget ifrån finns en madrass med kuddar som fungerar som provisorisk soffa och en tv på golvet):

och mitt kök...


Med allt det där får man stå ut med den här utsikten från vardagsrummet:

(Misti! Jag gör allt för att få se Misti från mitt fönster. På så sätt har jag kontroll över eventuella vulkanutbrott. Eller känner jag mig bara så fri) Från duschen ser samma Misti ut så här (en disig dag, jag skulle ju inte avslöja för er att sådana dagar finns också... Solen skiner alltid i Arequipa!):


Och sist det ack så viktiga. Mitt sovrum (med ouppackad väska):

Hur gästrummet ser ut får ni leva i ovisshet kring men jag kan avslöja så mycket som att det är mycket likt mitt sovrum. Men med blåa väggar.

Heminredningstips till låg kostnad och med låg svårighetsgrad mottages tacksamt.

Utsikt

Utsikten i fotot till vänster är från lägenheten där jag bott tills idag. Nu bor jag här:

Från köket.

Och från vardagsrummet. Det är samma vulkan Misti där bakom antennen.
Om ni är snälla får ni bilder på själva lägenheten imorgon för då e jag ledig och ska fira en av de få helgdagarna som inte har religionst ursprung: Miguel Grau-dagen, han kämpade i något av alla krig mellan Peru och Chile.

Flyttgröt

Ja!

Jag flyttar i helgen. Första flyttlasset har redan kommit, det från min kollega som lämnar stan om ett par timmar, och hennes pojkvän som bärhjälp och inkopplare av min gasspis. Nu har jag en madrass att sova på, en extramadrass för gäster i övrigt tomma gästrummet (hint hint, först till kvarn får först inreda!), köksbord&stolar, hylla, tallrikar, glas och muggar. TV att titta på. Grytor och stekpanna köpte jag idag, lite annat smått igår och redan förra veckan en cafetera så jag kan få mitt spansk-influeade kaffe på morgonen.

Nu saknas framför allt bestick, gardiner och en blender. Med all exotisk frukt som finns är en blender/licuadora (mixer) ett måste. Och en soffa, jag ska lyxa till det med en soffa för första gången i mitt liv. En hängmatta skulle inte heller sitta fel, men Arequipa e ingen hängmattestad.
Vet inte ens om man kan köpa en här.

Flyttgröten bestod i varsin flaska av ölen Arequipeña och popcorn i solen på min egna lilla terrass. Lägenheten är fin, där kommer jag att trivas. Frågan är bara vad jag ska göra med all plats och två badrum? Förslag mottages tacksamt.

Mitt hem är min borg

Jag letar lägenhet, det är jobbigt.

Var, hur, vilken utsikt, för hur många dollar/soles/kronor?

Ahhhhhh.

Nytolkar nyord såklart

Öh, kan du skriva ett Pm om att du gjort klart ditt CV? Nej jisses, inget sådant mög, jag får damp, jag har fullt upp med att läsa anime och lösa sudoko!

En ny version av SAOL har släppts (eller ska släppas?) i höst och den är full av ord som för mig ter sig såväl nya som gamla. Politiskt korrekta och inkorrekta. Användbara och meningslösa. Och en hel del verkar vara dialektala – mög känns väldigt skånskt, men i övrigt verkar Stockholm ha tagit över igen.

Om vi börjar med politisk korrekthet, journalistik och globalisering finner vi khan – tory – fathwa – jihad – blatte – shalom – Sherpa – bokmoms (6%!) – börsoro – börsyra – taliban - guldtia – homofob – klezmer – kassako – maxtaxa – mytbild – matmoms (25%) – pigjobb – röstköp – xenofob – asylland – asylskäl – riksnivå – valspurt – valstuga och homopar.

Sen har vi allt man kan göra I dagens Sverige, kanske mest i huvudstaden. Nätverka – nätsurfa – nerladda - gola – maxa– impa – pola - messa – älga – hajpa – okeja – ploja – trixa – klina – jocka – fubba – konka – charta – chippa – googla (yes!) – jiddra – blogga – wobbla – scrolla. Man blir ju alldeles trött.

Nysvenskan är inte så svensk längre, för nu ska vi prata om fiesta – beach – keeper – klinch – outlet – default – chopper – editor – sitcom – badwill – blowout – handout – abstract – approach – bullshit – backlash – wildcard – workflow medan vi äter wrap – sushi – tacos – tortilla – penne – gouda – quorn – cajun – bulgur – brunch – langos – knödel – tahini – tartar – tebröd – wasabi – örtsås – alunrot – bondsås – degspad – pärllök – pistage – chorizo – fajitas – falafel – haloumi – kittost – köttsås – kesella – smörsås - maizena – thaimat - majrova – makaron – nötfärs – ostkräm – pickles – riskorn – ruccola – riskaka – renkött – salmbär – valkött – ängamat – aromsmör – barbeque – bogfläsk – calvados – couscous – ciabatta – julgodis – kallrökt – kokärtor – majsgröt – majskaka – mariekex – matlåda – moussaka – sejfile – nattamat – ostbågar – oxroulad – peperoni – pastadeg – pimiento – påskbord – pekannöt – ryggbiff – rågbulle – souvlaki – sojamjöl eller tzaziki . Mätt blir man. Till det fördrink, lådvin, påsvin, boxvin, matvin, rödtjut, campari , retsina och så en iskaffe eller mintte på maten. Du må vara en nördig loco men du får en megahit på radio när du spelar på din kazoo. I övrigt känns allt skitsvårt, du inbillar dig att du är urkass och osmart. I själva verket är det en hype av dig som den pretto person du är.

Och så är det orden som speglar min barndom och tonårstid, varför de först nu kvalificerar sig i SAOL är en gåta. Sopig (åh vad sopigt! Sa vi när vi var sju år och bodde på Sallerup och grävde oss ner till botten av sandlådan och sen satt där på kvällen med levande ljus och låtsades att vi bodde där) – hyrfilm – syslöjd – tagetes – alkoläsk – afterski – gladpack – knytblus - lecakula – pojkband – rejvfest.

Och så mina favoritord I övrigt: Machoman, ekoby, vegan (hur kan det vara nytt?), snippa (ett ord som dagisbarnen i Eslöv använder), demograf och mappning. Fast jag hade ändå föredragit kulturgeograf och det mer engelska mapping (om vi nu inte ska säga kartläggning helt enkelt).

Allt detta kan du fundera på när du kör runt i en beagle, eller går på babybio och sjunger karaoke.

Vilken massa ordbajs.

Söndag

I helgen har jag ringt på ca 30 lägenhetsannonser och tittat på tre lägenheter. Ingen av dem var vad jag ville ha - den ena saknade kök och hade delat badrum (varför sa de inte det när jag ringde?), den andra låg på första våningen, utsikten var en mur och på andra sidan muren ligger en starkt trafikerad gata. Den tredje låg en trappa ner, hade massor av rum och trånga vrår och en trädgård men var hur mörk som helst.

Sen har jag en jag kan ta över från min kollega, men den ligger nästan lika långt från Plaza de Armas som Kämnärsvägen gör från Stortorget. Vägen dit är dock roligare än vägen förbi sjukhuset och Norra Kyrkogården.

De andra 27 lägenheterna låg antingen i fel område (dvs inte rätt enligt mig), i farliga områden (fel enligt alla) eller var de gigantiska eller jättedyra. Komplicerat, det här.

I övrigt är jag söndagstrött och jättemätt efter att ha söndagslunchat ett berg av friterade skaldjur.