Efter en lång men mysig dag med storstädning, pyssel och inköp av solrosor som pryder mitt vardagsrum bestämmer jag mig för att laga lyxpasta till middag. Grädde, färska tomater, kapris, och resterna av prioscottiskinkan som nog är på väg att bli förgammal. Till det ett glas chilenskt rött. (påminner mig om att jag ska leta upp det peruanska vinet som smakar gott. Jag fann det på ett fairtradecafé i Lima i förra veckan och det är det enda peruanska vinet som går att dricka med njutning).
En stund senare står pastan och kokar (inte) på spisen och såsen puttrar inte heller.
Nej, för gasen är slut. Så nu sitter jag och väntar på killen från Llamagas, han ska komma med en ny lila gastub (såg honom ju på stan igår, hoppas han kommer snart). Tur jag var och handlade frukt och grönt idag också, smaskar på melon med skinka och rödvin. Värsta lyxen såhär en solig lördag i Arequipa.
PS. Detta händer naturligtvis i alla bostäder där man lever på gas. Sist var det i början av december och då var det G som råkade ut för det. Oavsett epitet på landet - u-, i-, eller helt enkelt bara ett land i världen.
Recension: Reykjavík Whale Watching Massacre
3 år sedan


3 kommentarer:
Fairtradecafé, berätta mer!
Det heter K´antu och ligger på Avenida Grau 323 i Barranco, Lima. Mailadressen är kantu@ciap.org och de har en affär med ett café i. Jag ramlade över det och var tvungen at gå in och handla och dricka lite =) Det var mysigt, jag hade en bok med mig där till vinet. Men tyvärr ackompanjerades det hela med ett par vid bordet bredvid som verkade göra slut.
Det heter K´antu och ligger på Avenida Grau 323 i Barranco, Lima. Mailadressen är kantu@ciap.org och de har en affär med ett café i. Jag ramlade över det och var tvungen at gå in och handla och dricka lite =) Det var mysigt, jag hade en bok med mig där till vinet. Men tyvärr ackompanjerades det hela med ett par vid bordet bredvid som verkade göra slut.
Skicka en kommentar