Julafton

Vi tjuvstartade julen med ägg och kaviarmackor.

Efter en oerhört lyckad middag gick det utför. Kaffet åkte i golvet inte bara EN utan TVÅ gånger. Tredje gången gillt fungerade det. Då sa Simon "jag kan hoppa kaffe". NEEEEJ DET GÅR INTE, sa jag.

Det blir inte roligare än man gör sig, eller hur?

Men det blev ju bra det här också. Tack vare fina vänner, fina kollegor. Och en fin familj på skype, och en mamma som är vaken ända till morgonen och därmed är med och firar min julafton också, via chatten.

En lång dag är till ända, med Janssons frestelse(r), snaps, sill och knäckebröd (tack vare vår svenska kollega Klas som var på besök härom veckan), köttbullar, nybakade grova bullar, risgrynsgröt, glögg (tack vare mina och Lisas släktingar och vänner - tack ni som skickade glöggkryddor ifjor!), mjuk pepparkaka (tack igen till mina vänner ifjor), och en massa andra godsaker.

Efter att ha inlett dagen med att packa, hämta mina skor hos skomakaren (ack vad jag älskar att man kan laga skor här istället för att köpa nya när de går sönder, sy en sprucken söm och få nya sulor för 25 kronor), betalat hyran och fixat lite annat smått och gott (julafton är ju faktiskt arbetsdag för peruanerna) så förvandlades min lägenhet till julklappsinslagningsakut och tillhåll för tjuvstartande peruanska julfirare. Knäckemackor med ägg och kaviar, och öl - mums! Sedan slog vi oss in i affären, med fördelen att vår inköpslista såg annorlunda ut än andras - därmed fick vi tag i allt vi behövde utom ugnsformar i aluminium.

Om några timmar åker jag till Chile, för att därifrån ta mig vidare till Argentina. En del av mig ser fram emot resan något oerhört, en dröm, och kanske en framtida plats att vara längre på? Den andra delen av mig ångrar mig, vill vara kvar i Arequipa, dela bokpresentationer, festligheter och nyår med de jag tycker om. Jag är så glad att jag känner så, att jag undrar varför jag ger mig ut och reser NU. För det betyder att det är bra, att ni är bra (även om de flesta av er inte förstår det här), att jag har det bra. Och om ett par veckor är jag tillbaka till det bra-iga igen.

Vid tolvslaget ikväll var det bara svenskar kvar här hemma hos mig - de andra hade inlett sitt peruanska familjejulfirande. Det var dags att skåla i champagne på peruanskt vis (vi fuskade och valde öl), och vi stod i fönstret och såg stans himmel fyllas av fyrverkerier.

God ny juldag!