Kvinnor.

Genusperspektiv.

En sån där transversal grej som ska genomsyra allt bistånd.

Vikten av att börja i det lilla framstår som tydlig idag när en kvinna som arbetar på landbygden berättar om sitt arbete (en kvinna som brukar berätta att hon bestämt sig för att aldrig gifta sig och skaffa barn - något som för många män framstår som oerhört märkligt och nästan oacceptabelt. De tjatar och tjatar om att hon minsann kommer att ändra sig. Att hon delar hem med någon som är mer än vän, som också är kvinna och som hon älskar. De skulle aldrig komma på tanken, och hon skulle aldrig berätta det för dem). Där, i ökenstaden, där hon jobbar. Där fattiga kvinnor deltar i utbildningar för att förbättra sina möjligheter, för att kräva sina rättigheter. Där skriver kvinnorna sina mäns namn på deltagarlistorna. För de är ju där i egenskap av sina makars fruar.

Syns inte, finns inte.
Varje liten skillnad, varje litet frö som sås i en kvinnas sinne.
Det är det jag är en liten, liten del av.